Är det ingen som har någon uppfattning om varför man lever? Vad är livet till för?

Det jag har kommit fram till hittills är att vi är här för att utvecklas som själar. Inte direkt någon spektakulär tanke, men det är en början.

#2: Jag har samma uppfattning.
Men från vad till vad utvecklas man?

Mitt allra tidigaste minne är från begynnelsen av vårt nuvarande universum, då jag flöt runt i eoner i rymden som en liten partikel. Och ja, partiklar kan ha medvetande. Mitt medvetande var på den tiden ytterst rudimentärt. Hittills har jag utvecklats till den själ jag är idag, och jag har ingen aning om vad det eventuella målet är för jag har inte kommit dit än.

#4: ja alla börjar som en liten partikel…målet är väl att nå upplysning.
fast jag brukar säga att hela syftet är att ta sig från den allra lägsta medvetandenivån - till den högsta.
har säkert en text om detta också. :)

Hur länge har du hållit på med det andliga?

#6: I stort sett i hela mitt liv. Som litet barn, runt 3 år gammal, talade jag med min farmor (hon avled när jag var ett par månader gammal, men hon har följt mig och är med mig än idag), och runt 5-årsåldern började jag lämna kroppen och besöka "den andra världen", som jag kallade den i brist på bättre. Inte långt efter det inträffade förvirringen, när de vuxna sa att det jag upplevde var fantasier eller drömmar. Det tog några år att komma igen efter det, men jag fick en ledtråd när min skolklass besökte Etnografiska museet och guiden sa något helt kort om trumresor.
Jag hade den turen att mitt närmaste syskon också var intresserad av att lära sig mer, och vi övade oss på att drömma tillsammans. Vi möttes alltså i lucida drömmar. Vi var mycket inspirerade av Carlos Castaneda på den tiden. Jag har kvar böckerna men tvivlar på att jag kommer att läsa dem igen.
Idag är jag medlem av en liten exklusiv klubb med andliga personer, och vi växer tillsammans och får insikter och kunskap från våra guider.
Det här samspelet med kära på andra sidan och guider är en del av min vardag. Jag gör inga ceremonier eller ritualer, det skulle bara kännas konstlat. Ibland trummar jag, men bara när mina guider tycker att jag ska göra det. Det känns bra.

#7: Tack för svar. Roligt att läsa om din utveckling.

#7: Hur definierar du en "lucid dröm"?

#7: Castaneda var det första jag läste också. Alla böcker. Tänker inte heller läsa om dem. :)
Dom är ju inte användbara för oss här i Sverige.

#9: En dröm där jag är medveten om att jag drömmer och kan agera som jag vill i drömmen.

#11: jag brukar kalla detta för att jag reser (shamansk resa alltså) i drömmen. men kan göra det. :)

Jaha, så kan det vara. Men mina shamanska resor företar jag när jag är vaken och med en speciell intention. Jag säger inte emot dig, vi alla är olika och arbetar olika, jag bara berättar hur det funkar för just mig.

#13: ja jag reser förstås också när jag är vaken…men det kan också hända när man sover. man får veta vilket det är på det resultat man får …tycker jag.